Järnkaminskrock

Efter en skön och innehållsrik helg - med bowling, födelsedagsfest för hustrun, shopping, träning och lite annat - är det måndag. Och höstlov för barnen, vilket innebär en rörig vecka för alla föräldrar som inte har möjlighet att vara ledig alla lov, helger och studiedagar. Man behöver lätt tio till tolv veckors semester för att få det att gå ihop. Höstlovet har jag allra minst förståelse för. Va är det för tjafs? Ska ungarna - och lärarna - vara lediga för att kratta löv, jaga älg eller plocka svamp? I så fall känns det minst sagt mossigt. Missförstå mig inte, jag är mer än gärna ledig med mina barn, men då måste det ju finnas förutsättningar att kunna ta ledigt också.
Kvällen är hursomhelst vikt för Djurgårdens IF. Medan undertecknad och Marrebarre sitter och skriker oss hesa på Hovet tar fotbollsherrarna emot Öster på Stadion, 75 slagskott bort. En märklig krock måste jag säga. Fotbollen går ju för övrigt in i slutskedet och eftersom guldet är bortspelat, vore det näst bästa om AIK kunde glida förbi de där välklippta Ellos-bönderna i sista omgången. De är gnagarna faktiskt värda.

Filmfestligt

Blir lite nostalgisk varje gång Stockholms filmfestival närmar sig. Det var ju ungefär här livet som filmjournalist började för mig, för sisådär 15 år sedan. Att Cinema inte lever och att det numera inte står filmjournalist, utan mediehora (skojade bara), på visitkortet är väl en annan sak. Stockholms filmfest är ändå speciell. Git är ju kvar, volontärerna är där och en lätt förvirrad presschef lär ju också dyka upp. Igår presenterades filmprogrammet och tyvärr har jag inte hunnit fördjupa mig i vad jag måste se och inte vill se, men jag har lovat mig själv att det måste bli fler visningar än det blev förra året. Hur många det blev då? Noll, noll och inga alls, faktiskt.
Den 16 november är det dags.

Dokumentärer kan vara bra

Lyckades äntligen se slutet på Kristan Petris Brunnen i går, i sängen, strax innan C hade undrat om: "jag skulle se den där konstiga filmen igen". Då hade jag försökt att se den två gånger tidigare, men gett upp. Inte för hade hon hade suckat, snarare av tidsskäl. Och visst, det är en dokumentär om Orson Welles fascination för Spanien i allmänhet och för tjurfäktning i synnerhet. Ganska smalt med andra ord, men förbaskat bra. Petri är ett filmiskt geni, enligt mig.

Länge leve public service

Såg måndagsavsnittet av Sleeper Cell i går. Det är en fantastiskt bra tv-serie. En bra huvudstory där man har lyckats kombinera drama, politik, religion, känslor och action. Dessutom görs det på ett trovärdigt och nästan realistiskt sätt, vilket är sensationellt med tanke på att det är en amerikansk serie om islamistiska terrorister.
Jag försöker alltid följa några tv-serier, men just nu är det bara Sleeper Cell och Sopranos som jag absolut inte kan missa ett enda avsnitt av. Entourage är också bra, men den har jag redan sett. Och vad är det nu som dessa kvalitetsserier har gemensamt? Jo, alla visas på Svt. Ingen tillfällighet om ni frågar mig.

Inte så kul att vara djurgårdare...

...när de förlorar mot IFK. Med 3-2. Och halkar ännu längre ner i tabellen.
I hockeyn ser det inte bättre ut. Det som började så bra. Blev det 5-1 mot Mora? Sorgligt. Inte för att jag bryr mig, men i handbollen går det visst åt helsike också. Jag tror det blir till att ringa Hardy, Zoran och Snuffe.

Rullar och rubriker

Har hunnit med att konsumera lite film också. Black Dahlia i fredags var en stor besvikelse. Brian De Palma hör annars till favoriterna, men förmodligen börjar han bli för gammal. Det här var verkligen inte bra. Tråkigt och mossigt berättad och märkligt nog även hafsigt gjord, rent tekniskt. På dvd blev det två filmer jag inte hunnit se. Dels Match Point (bra, även om Woody inte fick ihop slutet) och dels Camp Slaughter (kul och modig, även om den var lite väl elevfilmsmässig).
Dagens bästa rubrik: Kulturministern avgår. Äntligen.
Dagens roligaste rubrik: Idol-Johan blev tagen i skrevet av Carolina Gynning. "Det var obehagligt, säger stackars Johan." Det är humor, säger jag.
Fredagens mest otippade: Adolphson & Falk släpper ny skiva och ska ut på turné igen.
Fredagens lögn: Turnén ska dessutom, enligt pressmeddelandet, vara "efterlängtad".

Helgen från helvetet

Följande har hänt. Fredagkvällen avrundades med en storhandling åt mig och åt kära mor. Lördagen inleddes med höststädning tillsammans med grannar i samfälligheten. Ni vet, lövkrafsning och nersågning av häckar och annat tjafs. Sen vidare till Bele Barkarbys cup, Höstpokalen, där jag cochade mellandotterns lag. Det gick inget vidare. Förlust i tre av tre möjliga matcher i grundspelet. Vet inte vad jag ska skylla på? Tjejernas ovilja att springa får det bli, för det kan ju inte bero på mig? Denna snöpliga förlustsvit gjorde dock att söndagen blev spelfri. Och hur tillbringar då en en trebarnsfar den. Jo, genom att handla vinterskor på Barkarby Oulet, klippa gräset, möblera om och laga mat. C och jag hann dock med en liten vända på gymmet på kvällen, men på det hela taget kändes det som en ganska höstdeprimerande helg. Är det inte vår snart?

Tintin och tv-licens

Fick något märkligt med morgontidningen i dag. Och då menar jag inte nyheten om att vår nya kulturminister inte hade betalat tv-licensen på 15 år (vilken jävla idiot), utan en liten reklamfolder som gjorde mig minst sagt konfunderad. I detta enkla blad gick det nämligen att läsa om Tintins T-Ford. Den han hade i Kongo ni vet. Detta fordon hade någon driftig människa gjort små samlarmodeller i leksaksstorlek av och en sådan ville nu hans företag att jag skulle köpa för 35 kronor. När denna information nått min nyvakna hjärna uppstod ett antal frågor. Varför var bilen så billig om det nu var en samlarmodell? Var fanns målgruppen - när de yngre knappt vet vem Tintin är och de äldre (jag får nog räkna mig bland dessa i det här fallet) inte vill ha leksaker på sina hyllor. Och vem - i helvete - kom på denna idé? Snälla, hjälp mig fylla detta gigantiska kunskapshål i min allmänbildning.

Hässelby runt

Tillbaka framför datorn efter en helg med många sociala inslag. Hälsade på sjuka pappa, hjälpte mamma bära grejer, fikade med svärmor och dylikt. Hann också med att se Storm på dvd (nej, jag hade inte sett den förut, men den var så bra som jag hade hoppats på att den skulle vara. Mer sånt). Dessutom sprang jag och C och runt 3 000 andra Hässelbyloppet i går. Det gick hyfsat, med tanke på att jag mådde så dåligt i lördags att jag först inte hade tänkt springa. Men tiden blev 58.12, vilket är aningen bättre än Midnattsloppstiden.
Naturligtvis sprang C på en bättre tid. 54 och någonting.
Göran tog bilden. Tack Göran.

Ta bort honom ur min åsyn

Det är första gången och jag lovar er att det också blir den sista gången som ni får läsa Pete Dohertys namn på den här bloggen. Det måste bli ett slut på den vansinniga mediaexponering av den mannen. Han är en talanglös, omusikalisk och pantad pundare. Och inget annat. Punkt. Det finns inget värt att rapportera och har aldrig funnits något när vi snackar den idioten. Senaste ding-ding-värld-nyheten om Doherty är att han ska börja designa kläder. I could care less.

Bloggabond

Har varit dålig på att blogga den senaste tiden. Måste skärpa mig, men man måste ju jobba ockå. Har bland annat skrivit om James Bond, vilket jag inte lär vara ensam om så här års. Det var mest ur ett historiskt perspektiv, men det gjorde att jag pluggade på lite om Daniel Craig och Casino Royale och jag måste medge att det - för första gången på länge - ska bli grymt kul att få se denna Bond-film. Det kan bli en nytändning av Batman Begins-mått.
Har inte heller hunnit träna i någon större utsträckning de senaste dagarna. Något som oroar mig. Ska ju springa Hässelbyloppet på söndag. Nästan hemmaplan och C, som har fått mer löptid, kommer säkert att få en bättre tid. Skit också.