Miss Swedish Sunshine

Var just och såg Little Miss Sunshine och den var nästan så bra som amerikanarna påstår att den är. Kanske inte så bra som IMDB-betyget 8,2 (av 10), men riktigt, välgjord, svart och genomtänkt lågbudgethumor bjöds det på.
Kunde dock inte släppa tanken på att manusförfattaren Michael Arndt bara måste ha sett och inspirerats av Kjell Sundvalls Vi hade i alla fall tur med vädret. Likheterna är nämligen extremt många, både intrig- och karaktärsmässigt. Samtidigt är det vitt skilda filmer, så skitsamma. Fantastiska skådespelarinsatser också. Framförallt av Greg Kinnear, Alan Arkin, Toni Collette och Steve Carell.

Och så dagens citat: "Hon våldtog mig när jag sov", sagt av rapparen och hobbyskådisen DMX efter att det framkommit att han är pappa till ett barn, avlat för två år sedan - dock inte tillsammans med hustrun. Mamman till barnet (Monique Wayne) ska ha satt på den vältränande 35-åringen när han sov. Yeah right, säger jag men inte hans fru, Tashera, som tyckte att rättegången förde paret närmare varandra. För min del låter det som om hon är gift med hans förmögenhet. Min fru hade med all säkerhet inte köpt den förklaringen.

Om Filmkrönikans nya kläder.

Tv-tittarna och kritikerna kommer nog alltid att gnälla så fort Filmkrönikan får ny kostym och ny programledare. Det hör liksom till. Denna gång klagas det på Helena von Zweigbergk och hennes kompisar och jag måste faktiskt stämma in i klagolåten. För det pratades helt enkelt för länge och för mycket. Bland annat ett lååångt och smaaalt samtal på en pretientös och kulturelitistisk nivå om Ken Loachs Frihetens pris - en film som inte ens hade haft premiär, vilket lär ha stängt ute runt 99 procent av tittarna från det lååånga, smaaala samtalet.
Den förre programledaren Orvar Säfström tyckte att det var som "att titta på radio". En ganska bra beskrivning, även om jag inte var nöjd med hans Filmkrönika heller. Den blev till sist alldeles för snuttifierad och konstgjort "ungdomlig". Ungefär som när Rix FM ska snacka film.
Märkligt nog tycks det vara svårt att göra bra filmbevakningsprogram på tv, trots att förutsättningarna - rent mediatekniskt - borde vara bättre än när det gäller filmbevakningen i en tryckt tidning. Men det borde gå att göra en riktigt bra Filmkrönika. Läs mer om detta på Emma Grays blogg. Synnerligen intressant.

Tidens tecken. Hög tid för Man-flick

Djävulen bär Prada är ännu en i raden av romantiska chic-flickiga New York-komedier. Det är mycket märkesdroppande, produktplacerat, brustna hjärtan och så en ung tjej som förvandlas till snygg och trendriktig på en timme. Det enda som skiljer just denna från mängden är Meryl Streep, som lyfter den på egen hand med ett briljant och övertygande spel. Hur som helst, det var inte det som var grejen utan min fråga är när killarna får en motsvarande filmgenre att gotta sig åt? Inte för att jag längtar efter det, men med alla nya modemagasin, sajter, groomingprodukter och klädmärken för män så borde det funka med naiv, kille, storstad, trendig redaktion, tvingas snygga till sig med lite D&G och Armani och så får han henne innan förtexterna. Eller nåt sånt. Ring mig. Jag kan skriva ett manus. Men jag vill nog inte se skiten.

Va nu? Vad då Jerka?

Ja, jag vet. Det här är Jerry Williams. Och han har ingenting med denna blogg att göra, men jag var tvungen att testa lite och då råkade Erik Fernström vara den enda bild jag hade i min burk just nu. Och bråttom är det. Ska hinna jobba klart den där texten, träna, laga mat och sticka iväg på mellandotterns fobollsträning. I den ordningen. Och på typ tre timmar.