Viva Espana

En vit familj på plats i Valencia. I 33 grader och alldeles för mycket kläder.

Fest

Söndagsmilen

Hollywoodmalin

Det är ju en filmblogg det här. Det har åtminstone varit det, så jag ska försöka skärpa mig och klämma in lite sånt också. Noterade till exempel att vi har fått en ny svensk filmstjärna. Malin Åkerman var namnet och hon spelar huvudrollen, tillsammans med Ben Stiller, i Farrelly-brödernas nya komedi - The Heartbreak Kid. Svensk premiär den 9 november.

Timbalands taktiska trumsväng

De senaste åren har det dykt upp allt fler danslåtar med många och tokhöga trummor. Som ex-trummis är man ju lite yrkesskadad, men jag gillar verkligen den utvecklingen. Justin Timberlake, Nelly Furtado och Rihanna är bara några av de som har anammat den trenden. Och trendskaparen vi ska hylla för detta är naturligtvis Timbaland. Hatten av för honom. Vilket geni. Tror dock inte att han har något med Lil Mamas Lip Gloss att göra, men det är en låt helt i min smak. Det svänger, det går att dansa till och det är BARA trummor och sång. Briljant. Tack Timbaland.

Familjefrid

Det råder ett idrottsligt lugn över det Skagerlindska hemmet. C är glad för att AIK slog Hammarby med 2-1 (och ja, det är alltid kul när Bajen får stryk). Jag kan glädja mig åt vinst över Helsingborg med 4-1 och en ny Allsvensk förstaplacering för Djurgården Fotboll.

Vilse i pannkakan

Det är inte så mycket film i mitt liv just nu. Tyvärr. Nya uppdragsgivare har istället fört in typhus och mekaniska ställdon i mitt arbetsliv. Det blir lätt så när arvodesnivåerna för nöjesjournalistik inte har höjts sedan 1987. Men jag får ju fortfarande de där inbjudningarna till pressvisningarna, filmdagarna och pressmeddelandena för dvd-releaser. I dag fick jag en inbjudan som jag läste med skräckblandad förtjusning. Folkets Bio (så klart)ska släppa Staffan Westerbergs Vilse i pannkakan på dvd och pressen välkomnades till en pannkaksträff - inklusive pannkaksätning och ett samtal mellan Staffan Westerberg och Ronny Svensson. Det lät kul, samtidigt som jag innerst inne vet att jag var en av dessa barn som hade svårt att se Storpotätens härjningar i den där geggiga pannkaksstaden när serien visades på bästa barntevetid på 70-talet. Dagens småkids är ju i och för sig hårdtränande efter att ha laddat ner och tittat på Saw, Hostel och The Ring. Men Westerbergs psykterror är svårslagen.